Under de senaste 30 åren har Sveriges statsskuld som andel av BNP sjunkit avsevärt, och i slutet på 2023 hamnade den under 30 %. Det innebär att Sverige just nu ligger på en fjärde plats av de länder i EU som har lägst statsskuld, tätt efter Danmark. Men hur påverkar det egentligen vårt land? Att ha en låg skuld är något vi alla eftersträvar i vår privatekonomi. Men det är trots allt inte så enkelt när det kommer till statsskulden, eftersom detta medför både fördelar och nackdelar för befolkningen.
Lägre räntekostnader vs Bristande investeringar
Vad är BNP?
BNP står för Bruttonationalprodukt; ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten inom ett lands gränser under en avgränsad tidsperiod. BNP mäter värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under den specificerade tidsramen. Detta inkluderar både inhemsk produktion och produktion från landets medborgare utomlands. Det ger en övergripande bild av det finansiella läget och används ofta för att bedöma välståndsnivåer och ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudvarianter av BNP:
BNP till marknadspriser: Mäter värdet av varor och tjänster till de priser de såldes för på marknaden.
BNP till grundpriser: Mäter värdet av varor och tjänster utan att ta hänsyn till skatter och subventioner, vilket ger en klarare bild av produktionens värde.
»»» Läs också vårt inlägg om TikTok-trender i Sverige och dess inflytande på BNP.
EU:s stabilitets- och tillväxtpakt
Under 90-talet startade EU en pakt som kallas SGP (Stability and Growth Pact). Det är en överenskommelse bland medlemsländerna inom EU som syftar till att främja ekonomisk stabilitet och hållbar tillväxt inom Europa. Huvudsyftet är att undvika överdriven budgetunderskridning och hög statsskuld bland medlemsländerna. För att uppnå detta finns det riktlinjer för medlemsländernas ekonomiska politik och budgetdisciplin.
En huvudpunkt inom pakten är att medlemsländerna förväntas sträva efter att hålla sina budgetunderskott under 3 % av BNP och sina statsskulder under 60 % av BNP. Om ett land överstiger dessa gränser och inte vidtar åtgärder för att rätta till det så kan sanktioner påföras, vilket inkluderar böter. Flera länder har inte lyckats leva upp till detta krav. Under 90-talet överskred Sverige 60-procentsregeln, men därefter sjönk skatteskulden och sedan dess har den hållit sig inom gränsen.
EU-kommissionen bedriver övervakning av medlemsländernas ekonomier för att identifiera och hantera eventuella problem redan i ett tidigt skede. Pakten tillåter dock en viss flexibilitet för medlemsländerna i vissa situationer. Till exempel i händelse av ekonomiska nedgångar eller extraordinära omständigheter. Under coronakrisen 2020 beslutades det att 60-procentsregeln inte skulle gälla. Det fortsatte även efterföljande på grund av Rysslands anfall mot Ukraina, som medförde en ekonomisk osäkerhet. Enligt ett faktameddelande från Sveriges Riksdag kommer denna undantagsregel att avaktiveras under 2024.
Hur påverkar en låg och en hög skuldkvot ett land?
Nivån på statsskulden i förhållande till BNP kan påverka invånarna på olika sätt beroende på andra ekonomiska faktorer samt hur regeringen hanterar sin ekonomi. Här är några generella sätt som en låg respektive hög statsskuld av BNP kan påverka invånarna:
Låg statsskuld
Lägre räntekostnader: Ett land med låg statsskuld tenderar att ha lägre räntekostnader, vilket bl.a. gör det billigare för invånarna att låna pengar för att köpa bostad och liknande.
Ekonomisk stabilitet: Låga skuldnivåer ger regeringen mer handlingsutrymme till att kunna bemöta ekonomiska utmaningar. Då har de möjlighet att genomföra vissa åtgärder under nedgångsperioder, såsom skattesänkningar, investera i det offentliga mm. Detta kan gynna invånarna genom ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.
Förtroende från investerare: Låga skuldnivåer skapar förtroende hos investerare och kan göra det lättare för landet att låna pengar till förmånliga villkor. Det kan i sin tur bidra till ekonomisk stabilitet och tillväxt.
Hög statsskuld
Högre räntekostnader: Ett land med hög statsskuld kan behöva betala högre räntor på sitt lån, vilket kan leda till ökade skattekostnader för invånarna.
Risk för åtstramningspolitik: Om en hög statsskuld anses vara ohållbar kan regeringen tvingas genomföra åtstramningspolitik för att minska skulden. Det kan resultera i nedskärningar i offentliga utgifter och tjänster, såsom investeringar i sjukvård, skola, infrastruktur mm.
Risk för finansiell osäkerhet: Hög statsskuld kan skapa oro på finansmarknaderna och minska investerares förtroende. Det kan leda till ökad finansiell osäkerhet och påverka ekonomin negativt.
Finns det något negativt med en låg statsskuld?
En låg statsskuld anses ofta vara fördelaktig. En privatperson som tagit minst ett lån i livet vet troligtvis att det kan vara en börda. Även om det är en del av vardagen för de flesta av oss att ta lån någon gång så strävar vi alltid efter att bli skuldfria för att lätta på den ekonomiska bördan. Likadant är det med en statsskulden. I en artikel från arbetet.se pratar Daniel Swedin om hur en låg statsskuld kan påverka Sverige på ett negativt sätt. Här är några exempel:
Bristande investeringar: Den första frågan som Swedin tar upp är att om Sveriges skatteskuld av BNP är så låg, varför har vi inte i stället använt pengarna för att göra nytta? Det kanske säger sig självt att för att hålla en skuld låg så måste vi låta bli att spendera för mycket. Men när regeringens strategi är att undvika nödvändiga investeringar i infrastruktur, utbildning eller andra samhällsnyttiga projekt, då kan det leda till bristande utveckling och försämrad livskvalitet för invånarna på lång sikt. Med andra ord, Joakim von Anka hade måhända ett kassavalv fyllt av pengar för att han lät bli att spendera sina pengar. Men gjorde det honom och lyckligare?
Påverkar klimatförändringen: Hur kan en låg skatteskuld påverka klimatet? Sverige som land har ett långsiktigt mål att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser vid 2045. Resurserna som behövs för att möjliggöra detta är inte gratis, så i det fallet kan vi inte hålla för hårt i pengarna, utan behöver spendera dem på ett klokt sätt för att uppnå målet.
Begränsad flexibilitet: Statskassan är fet, men svensken är överbeskattad. Det står det i en artikel från Göteborgsposten. Det är just det; ett extremt fokus på att hålla statsskulden låg kan begränsa regeringens flexibilitet när det kommer till att genomföra nödvändiga åtgärder under ekonomiska kriser. Trots att Sveriges statsskuld av BNP är låg så höjer många kommuner skatten och bolåneskulderna med sina skyhöga räntor är några av de dyraste i Europa. I korthet, genom att hålla hårt i pengarna blir det svårt att bekämpa lågkonjunkturer och inflation.
Låg offentlig efterfrågan: Om regeringen är ovillig att öka sina utgifter för att stimulera ekonomin så kan det leda till en låg offentlig efterfrågan, vilket i sin tur kan påverka privata företag och jobbskapande.
Investera för framtiden
Allting är inte svart eller vitt. Att Sveriges statsskuld av BNP har sjunkit innebär många positiva saker, samtidigt som det kan betyda att regeringen håller lite väl hårt i kronor och ören. Det är här alla svenskars favoritord ”lagom” kommer in i bilden. För med som så mycket annat är det nödvändigt att balansera och kombinera långsiktiga hållbara ekonomiska mål med att bemöta de akuta behoven i samhället. Precis som i vardagen så är det bra att spara och undvika höga skulder, men om vi alltid är rädda för att investera i någonting så kommer vi ingen vart.
En sund ekonomisk politik bör ta hänsyn till både långsiktiga hållbarhetsmål och de kortsiktiga behoven hos befolkningen. Just nu kan vi känna oss glada över att Sverige inte trycks ned av höga skulder, men vi bör också hoppas på att pengarna som vi har tillgodo används för att främja klimatet och samhället.
