Budgetera som ett proffs: 5 modeller för planeringen av din privatekonomi

Innehållsförteckning

Share
Tweet
Share

En strukturerad budgeteringsplan är nyckeln till finansiell säkerhet och stabilitet. Budgetering innebär kort och gott att du hanterar dina inkomster och utgifter på ett målinriktat sätt för att uppnå en stabil vardagsekonomi, nå dina sparmål och minska eventuella skulder. Men trots de många fördelarna är det en hel del människor som inte vet hur man skapar en budget och var man ska börja.

I det här blogginlägget kommer vi att presentera fem populära modeller för personlig budgetering för att hjälpa dig att hitta det perfekta systemet för just dig och dina behov. Läs artikeln för tips gällande hur du tar kontroll över din ekonomi och uppnår dina sparmål!

50-30-20-regeln

50-30-20-regeln är en lättförståelig och allmänt använd budgetplaneringsmodell utvecklad av den amerikanska senatorn Elizabeth Warren. Med denna metod delar du upp din totala nettoinkomst i tre kategorier: 

  • 50% för grundläggande behov såsom hyra, mat och försäkring.

  • 30% för personliga önskemål och fritidsaktiviteter såsom shopping, resor och hobbyer.

  • 20% för sparmål och skuldåterbetalningar såsom inbetalningar till sparkonton, pensionsavsättningar eller lånåterbetalning. 

Denna modell är särskilt lämplig för dig som har en stabil inkomst eftersom en betydande andel av intäkterna går till nöjen och sparande. Metoden är också lämpad för dig som är en budgeterings-nybörjare som letar efter ett effektivt men enkelt sätt för att hantera din vardagsekonomi och fortfarande ha utrymme till fritidsutgifter. 

Ett exempel: Om din månatliga nettoinkomst är 20 000 kr per månad ska du använda högst 10 000 kr för grundläggande behov, reservera 6 000 kr för personliga önskemål och avsätta 4 000 kr för sparmål och skuldåterbetalningar. 

Pengar i kuvert

Vid första anblicken kan kuvertsystemet verka lite föråldrat men i själva verket är det en mycket simpel och framförallt handgriplig budgeteringsmetod.

Med den här metoden delar du upp dina pengar i olika kuvert där varje kuvert representerar en specifik kategori, till exempel mat, hyra, shopping eller fritidsaktiviteter.

För att komma igång med kuvertsystemet ska du i början av månaden bestämma hur mycket pengar du får spendera på varje kategori och fördela pengarna mellan respektive kuvert utefter det. Om du till exempel vill budgetera 2 000 kr till fritidsaktiviteter den här månaden lägger du det beloppet kontant i ett märkt kuvert. När kuvertet är tomt kommer finns det inte mer pengar tillgängliga för denna kategori och du måste vänta till nästa månad. Således hjälper kuvertmetoden dig att inte spendera för mycket inom vissa kategorier. Detta är därför en bra metod för dig som föredrar att ha ditt rådighetsbelopp kontant framför dig och som inte vill göra procentberäkningar eller använda online bankverktyg. 

Nollbaserad budgetering

Nollbaserad budgetering (Zero-based budgeting) är en populär budgeteringsmetod som inte baseras på procentsatser men som kräver noggrann planering av din privatekonomi.

Metoden går ut på att du skapar en kortfattad men komplett plan i början av varje månad om hur varje krona av din nettoinkomst ska användas. Själva namnet ”nollbaserad budget” kommer från det faktum att den här budgeteringsmetoden går ut på att intäkterna minus utgifterna blir noll i slutet av månaden.

Med det sagt ska du dock inte spendera alla dina pengar eftersom du även ska planera ditt sparande. Så här skapar du din egen nollbaserade budgeteringsplan:

  1. Skriv ner din månatliga nettoinkomst: Detta inkluderar inte bara din lön utan även till exempel hyresintäkter. 

  2. Skriv ner dina beräknade utgifter för månaden: Nu när du vet hur mycket du tjänar den här månaden kan du planera dina utgifter som du så delar in i kategorier. Kategorierna kan inkludera hyra, matvaror, sparande, gymkort, restaurangbesök, renoveringsprojekt och mycket mer. 

  3. Subtrahera utgifterna från inkomsten: Som namnet på metoden antyder bör inkomsterna minus utgifterna ge dig siffran noll. Om så inte är fallet och det fortfarande finns pengar kvar ska det återstående beloppet delas ut i de olika utgiftskategorierna – gärna i en av dina sparkategorier. Men om du i stället upptäcker att dina planerade utgifter överstiger din inkomst måste du finslipa din budget och budgetera mindre summor pengar i varje kategori. 

Nollbaserad-metoden säkerställer således att varje krona spenderas på ett avsiktligt och ansvarsfullt sätt. Därmed behåller du kontrollen över din privatekonomi och undviker oväntade kostnader och eventuella skulder. Men det kräver också att du överväger din budget noggrant och är redo att lägga ner lite tid på att utforma den. 

"Betala-själv-först-modellen"

Modellen "betala dig själv först" är ännu en populär budgeteringsmetod som syftar till att du prioriterar dina personliga sparmål.

För att prioritera din sparmål bestämmer du i början av varje månad hur mycket pengar du vill använda till sparande, till investering eller skuldavbetalning. Här betraktar du sparbeloppet som den fasta kostnaden som prioriteras högst. Baserat på sparbeloppet klassificerar du efterföljande dina övriga månatliga fasta utgifter, till exempel hyran. Eftersom ditt sparmål för månaden redan har uppnåtts kan du spendera de återstående pengarna precis som du vill. 

Modellen "betala dig själv först" är särskilt lämplig för dig som vill prioritera dina personliga sparmål och investeringar. Dessutom är modellen väl lämpad för budgetering för nybörjare eftersom det är en metod som är enkel och överkomlig att applicera. Om Vill du veta vilken sorts investering som är bäst för dig kan du läsa vårt blogginlägg om olika typer investeringar eller spana in vår investeringsguide för användbara tips gällande hur du kommer igång med att investera.

Ett exempel: Om du har 20 000 kr i nettomånadsinkomst och vill använda 4 000 kr till sparande ska du subtrahera det beloppet först. Det återstående beloppet på 16 000 kr är summan varifrån du efterföljande drar av kostnaden för dina fasta månatliga utgifter. Beloppet som till slut blir över är pengarna du kan spendera precis som du vill. 

6-Jars-metoden

6-jars-metoden (eller ”metoden med 6 burkar”, direktöversatt) är en innovativ budgeteringsmetod där kategorierna delas upp mer specifikt, i procent.

I stället för att dela upp din inkomst i tre större kategorier delas den upp i sex mindre kategorier som du hanterar med hjälp av olika konton:

  • 55% för grundläggande behov: Du bör budgetera 55% till dina fasta kostnader och grundläggande behov, såsom hyra, mobiltelefonräkningar, livsmedel och transportkostnader.

  • 10% för förmögenhetsackumulering: Detta konto utgör grunden för ditt pensionssparande och ditt långsiktiga sparande. Genom att bidra med 10% av din nettoinkomst varje månad bygger du en ekonomisk bas som kommer att gynna dig i framtiden.

  • 10% för reserver: Till skillnad från förmögenhetsackumuleringskontot är syftet med ditt reservkonto ett medelfristigt sparande. Du har tillgång till dessa pengar innan du tillgår din pension, till exempel om du ska köpa ny inredning eller boka en resa. Även här betalar du in 10% av din nettoinkomst per månad. 

  • 10% för vidareutbildning: Utbildning är en viktig faktor som gynnar dig i alla skeden i livet, men som ofta är förknippad med höga kostnader. Fortbildningskontot ger dig möjlighet att investera i ditt eget lärande. Även här bör du investera 10% av din nettoinkomst varje månad.

  • 10% för nöje: Trots alla fasta utgifter får vi inte glömma nöjena i livet! På nöjeskontot finns pengarna som du kan spendera precis vad du vill – saker som är ”nöjen” för dig. 

  • 5% för donationer: Det sista kontot inom 6-Jars-metoden är tillägnat välgörande ändamål. Använd 5% av din månatliga nettoinkomst för att göra gott och hjälpa andra människor.

Det är dock viktigt att betona att du inte nödvändigtvis ska gå efter att spendera alla dina pengar från varje konto. För att spara bör du tvärtemot försöka spendera ansvarsfullt och tänka en extra gång innan du lägger pengar på något utöver det nödvändiga. 

En sammanfattning

Sammanfattningsvis finns det många olika sätt för att planera och hantera en personlig budget. Modellerna som presenterades här ger dig en bra överblick och något att ta utgångspunkt i om du vill få bättre koll på din privatekonomi och öka ditt sparande. Var och en av dessa modeller har sina egna för- och nackdelar – det är upp till dig att välja modellen som passar bäst till dig och dina individuella behov.

Det är både en stor fördel och väldigt viktigt att du tar dig tiden att se över din privatekonomi och gör en budget. För att kunna hålla dig till en budget på längre sikt är det essentiellt att skapa en realistisk budget utefter dina resurser och din ekonomiska kapacitet. En välstrukturerad budget hjälper dig att förbättra din ekonomiska situation, minska skulder och uppnå sparmål! 

Författare :
General Manager
Emil Kjær
General Manager

Emil använder sin expertis för att göra skillnad i finanssektorn. Han är utbildad på Syddansk Universitet och har varit General Manager på Intelligent Banker sedan 2013. Han har i sitt arbete hjälpt över 100 000 svenskar med deras finansiella behov.

Copyright © 2024 Moneezy - All Rights Reserved